Aktivitetsöversikt och årsprogram:

 

Reseskildring                                                             

Vallonresan till Uppland,  Sverige,  12.-15.9.2019

 

Vi var tolv personer som skulle bege oss iväg och besöka vallonbruken i Uppland i Sverige. För ändamålet hade Jan-Erik Elfving och Karin Sandqvist varit på rekognosering redan i juni 2019, för att få en god överblick och ge förslag till sevärdheterna. Vilket även blev gjort och godkänt.

Gruppen samlades i Åbo på torsdag kväll den 12.9. och gick ombord. Alla var på gott humör och glada att få träffa både gamla och nya bekanta. Med i gruppen var tre under året nyblivna medlemmar. Överfarten med Silja Line och m/s Baltic Princess från Åbo till Stockholm var fin och alla njöt av den goda maten och sällskapet. Vi lade oss ganska tidigt, då vi hade väckning redan mellan kl. 4 och kl. 5 följande morgon.

Bussen avhämtade oss från Värtanterminalen i Stockholm. Vi var tidigt i hamn redan kl. 6, och körde oss med god fart mot Uppland. Vid Uppsala avvek vi från motorvägen och kom in på de mer lantliga vägarna, där grönskan och lummigheten fortfarande var praktfull, fastän vi var i medlet av september.

Snart kom vi fram till vår första destination, Österbybruk. Vi var tidiga, så vi fick vänta runt en timme på vår guide, Eva Wrede, som var finlandssvensk. När hon kommit, fick vi ett första informationspaket i övre delen av vallonsmedjan. Bruket som sådant hade grundats redan av Gustav Vasa och specialiserade sig på vapentillverkning. Ägare av bruket har därefter bland andra varit Louis De Geer, Claes Grill samt Per Olof Tamm. Eva berättade om järnets väg från Dannemora gruva, som ligger bara någon kilometer från Österbybruk. På sin tid var det världens mesta malmfyndighet, då malmhalten var ca 50 %. Vi fick även känna på vikten av en bit magnetit och uppleva att den faktiskt var magnetisk, då en modern magnet satt fast i den.

Efter introduktionen klev vi ut till följande del och fick möta en mästerspelman med nyckelharpa, Esbjörn Hogmark, som visade sin kunskap. Hans spel klingade härligt på nyckelharpan han byggt själv. Han har fått kunglig medalj för sina harpbyggen. Efter det fick vi en demonstration av brodern Sture Hogmark med hjälp av tre andra smeder, hur ett stångstycke verkligen smiddes med hjälp av den renoverade hammaren i smedjan.  Hammaren drevs med vattenkraft. Själva smedjan är den enda fullständigt bevarade i världen. Mycket intressant. Vi fick även se bälgsystemet, som drev lufttillförseln till ässjan, samt viloplatsen (labbyt) där smederna vilade 3 timmar efter 3 timmars arbete. Skiftena rullade på dygnet runt under 6 dagar i veckan. Söndagen var fri.

Efter att ha tackat smederna för demonstrationen vandrade vi vidare mot en smedbostad och fick guidning där. Det var ett intressant vallonhem och i gott skick, som hållits i 1800-talsstil som en arbetare bodde. Vi såg köket, där det mesta försiggick och ett rum till, som var "finrummet" med bättre möblering och andra dyrgripar som en familj kunde ha. Kvinnornas uppgifter var många och tunga. Förutom att hålla hemmet rent och snyggt, skulle de föra mat till sina män i smedjan, sköta barnen och djuren (de kunde ha en ko, en gris, höns etc), arbeta i jordbruket, hålla ett eget litet grönsaksland med mera. Många hade en symaskin i hemmet. De vallonska barnen gick i skola 200 år före den obligatoriska skolgången kom igång i Sverige och Finland. Kvinnor och barn arbetade också inom produktionen genom att finfördela malmen till lämplig storlek för ässjan och masugnen. Före rostningen slog man sönder malmen (bokade) till knytnävsstora stycken. Det gjordes från början för hand med slägga, oftast av kvinnor. Efter att malmen rostats (uppvärmts för att driva ut svavel) skulle den krossas på nytt till stycken av en valnöts storlek. Detta skedde med en handhammare och utfördes ofta av barn eller mindre arbetsföra personer. (Källa: Lars Hansén, Glömda vallonyrken, Vallonska rötter, s. 73.)

Efter smedbostaden gick vi till herrgården på Österbybruk. Själva husets nedre del är inte bebodd och saknade en hel del möbler, men var för övrigt i ganska gott skick. På övre våningen fanns det kontor. Den franska parken utanför var välhållen efter omständigheterna. Det har funnits tre herrgårdar under tidernas lopp, en i trä, inte så stort, som inte längre finns till. Den andra är en flygel till nuvarande stora herrgården . Den flygeln inhyser idag värdshuset "Gammel Tammen", uppkallat efter en populär patron och bruksägare Tamm. Den tredje och nuvarande herrgården har varit i bruk från 1800-talet och framåt. Bruket lades ned 1983.

 

Österbybruk. Foto: Kenneth Silver 2019

 

Efter visningen på Österbybruk herrgård blev det lunch. Gästgivarna hade missuppfattat vår ankomsstid, så det blev en liten väntetid innan vi fick den goda maten serverad. Vi åtnjöt en smaklig måltid i ett trevligt värdshus och vilade ut mellan turerna. Väntan var dock inte längre än att vi i stort höll vår tidtabell för dagen.

Följande anhalt var Lövsta bruk, som länge varit i De Geer-familjens ägo. Lövsta bruk har anor från 1500-talet och bruket arrenderades av De Besche och De Geer år 1626. Lövsta var Sveriges största järnbruk under perioden 1700-1840. Lövsta blev mer eller mindre utbränt och förstört vid ett överfall av ryssarna under Stora ofreden - Stora nordiska kriget, när de härjade i Uppland under sommaren 1719. Även herrgården brändes, men var återuppbyggd 1730. På bruket jobbade som mest ca 1300 personer.

Guiden Ingemar Nilsson visade oss runt i herrgården, vilken varit i familjen De Geers ägo ända till 1980. I dag drivs stället av en stiftelse. I rummen hänger en mängd tavlor av tidigare familjemedlemmar, ända från den ursprungliga Louis De Geer. I huset finns även ett unikt bibliotek från 1700-talet, värt att se. Lövsta har även haft kungligt besök av kronprins Gustaf (senare Gustaf III). På 1900-talet sjönk verksamheten och på 1930-talet revs den sista smedjan. Bostadshus för arbetarna, vallonerna, finns kvar, numera ofta i privat ägo.

Vi fick även se kyrkan, som hade calvinistisk stramhet, ingen större utsmyckning, även om orgeln, en Cahmanorgeln (efter Johan Niclas Cahmnan som levde 1679–1737), var magnifik, samt altaromgivningen, där även De Geers vapensköld fanns. Det var njutbart att se både den och altaret. Smederna hade ett eget bås i kyrkan, så att de kunde läsa predikantens läppar. Ofta var smederna döva, så läsa läppar var enda sättet de kunde få behållning av predikan. Sin vana trogen sjöng Jan-Erik och Karin "Gaudeamus igitur" för att testa akustiken och de fick uppbackning av resenärerna. En intressant detalj är att efter andra väldskrigets slut år 1945 anlände en grupp utarmade judar som hade överlevt koncentrationslägrets fasor i Auschwitz (Polen) till Lövsta bruk för att få vård och rehabilitering.

 

Lövsta bruk. Foto: Kenneth Silver 2019

 

Lövsta bruks kök med sina kopparskatter. Foto: Kenneth Silver 2019

 

Vår tredje och sista anhalt för dagen var Söderfors bruk, dit vi anlände ca 15 minuter efter tidtabell. Guiden Gunnar Tollander hade jag förvarnat, så han var på glatt humör. Vi fick en snabb genomgång och promenad i Söderfors, samt se ett minnesmärke som var två ankare kopplade med en gemensam trädel. De var 4-5 meter höga och vägde 5 ton per styck. Ankarena var den produkt som tillverkades i Söderfors för svenska flottan. Bruket grundades redan 1676 av en herreman Claes Depken, som senare blev adlad Anckarström. Av förekommen anledning bytte släkten senare namn till Lövenström. Åren 1748-1907 ägdes bruket av släkten Grill, som ville bygga ett mönstersamhälle. Claes Grill anlade den Engelska parken, som delvis finns kvar idag. Vi fick även visning av smedsbostaden på bruket, och den bostaden var väl hållen i 1800-talsstil. Mycket trevligt att se. Det finns idag ett modernt bruk på Söderfors, vilket ägs av ett franskt företag.

Efter guidningen skrev vi in oss på herrgården och fick tilldelade våra rum, vilka var fina och högklassiga. Efter en stunds vila kunde vi gå till middagen i herrgårdens restaurang, en tre-rätters måltid av hög klass. Alla var väldigt nöjda med den och vi satt ca 3 timmar och pratade vid bordet om dagens händelser. Vi gick till vila vidpass kl. 21, det hade varit en lång dag med mycket tidig väckning.

Följande dag, lördagen den 14.9., var det mer bruksomgivningar att beskåda. Vi hade stämt träff med de svenska vallonerna på Strömsbergs bruk, då de hade utflykt när vi var i Uppland, och vi hade redan i maj bestämt att vi samkör den dagen. De svenska vallonerna stod för arrangemangen, så vi bara hakade på. Det var trevligt att få möta svenskarna, då endel var bekanta från tidigare, från deras besök i maj 2019 i Finland. Den svenska gruppen var 60 personer stor, men vi kom inte bort i mängden på något vis, vi 12 från Finland, utan gick omkring och presenterade oss och gjorde nya bekantskaper. Louis De Geer med fru Sigrid fanns med bland de svenska deltagarna, och vi gjorde deras bekantskap. Den svenska gruppen leddes av ordförande Anders Herou.

Guiden Thomas Lindström tog oss som var teknikintresserade runt på bruket och pratade om det tekniska. En annan grupp som var historieinriktad, gjorde en annan guidning.  Bruket grundades 1643 och producerade muskötplåt för bössor/musköter. När krigen inte mer behövde så mycket plåt, övergick produktionen i stångjärn. Den verksamheten slutade 1920. Från 1734 övertog representanter från familjen De Geer verksamheten. Den sista brukspatronen var Hemming Wachtmeister fram till nedläggningen av verksamheten 1920. All drift på bruket tog slut så sent som 1961.

Vi fick även en inblick i en halvfärdig masugn i smedjan, där det fanns både äldre och något modernare smides-utrustning. Man kan förstå att förhållandena inte var direkt trevliga i smedjan samt att där behövdes riktiga muskler att skapa och smida järnet. Enligt uppgift jobbade de starkaste smederna i smedjan.

Under sin normala verksamhet under 1600- och 1700-talet behövdes kol i mängder. Till masugnen för smältning gick det 2 kubikmeter kol var 20:e minut dygnet runt, alltså 144 kubikmeter varje dygn.  Kolarna fick verkligen ligga i för att hinna med! Dessutom gick det 100 kubikmeter i veckan vid smedjan! Kolhuset är det enda kvarvarande i trä. Masugnen var riven, bara en liten nyuppförd (för 100 år sedan) del på ca 2,5 meter fanns att beskåda. Normalt var den upp mot 15 meter hög.  Efter guidningarna var det dags för lunch, vilken vi intog på bruksgården. Det var ett angenämt surr i luften då alla satt och talade med de närmaste grannarna.

Efter lunch förflyttade vi oss till nästa bruk, Ullfors, där vi efter ankomst fick sitta ned i en berså i det vackra vädret och blev hälsade av ordförande Britt, som berättade om Ullfors öden och äventyr, vad som finns idag och vilka som underhåller de kvarvarande delarna. Ullfors har en livlig verksamhet året runt. Vi gjorde en rundvandring på bruket och tittade på en smedbostad, hur man höll husdjur och var, en kasserad mumblingshammare och snickarverkstad. Verkstaden var lämnad som den varit i skiftet 1800-1900-talet. Det fanns mycket verktyg och t.o.m. remdrivna verktyg, som planhyvel, pelarborr och svarv.

En brand uppstod år 1901 på bruket, vilken gjorde stor skada, och p.g.a. denna brand började man förvara räkenskaperna i eldsäkrade hus, d.v.s. byggda av tegel med fönsterluckor av metall.  Bruket lades ned på 1920-talet och köptes upp av Stora Kopparbergs Bergslag Ab, de ville åt skogsegendomarna.  Sista patronen även här var Hemming Wachtmeister. Det var mycket att se och uppleva; mycket intressant.             

Efter rundvandringen hade vi gemensamt kaffedopp på eftermiddagen och satt och pratade med varandra. Vår ordförande Kenneth Silver höll ett litet tacktal samt gav en skriftlig inbjudan till våra svenska vallonvänner att delta i vårt 25-årsjubileum i slutet av maj år 2020 vid Fiskars bruk. Den lokala föreningen hade tagit ansvar för kaffeserveringen. Efter kaffepausen äntrade vi vår buss för återfärd till Värtan i Stockholm, dit vi kom på ett bra sätt, i god tid.

Det var mycket människor som skulle åka med båten den dagen. Vi kom ombord på Silja Lines m/s Galaxy och efter en stunds vila kunde vi äta kvällsmat på Grand Buffet. Gott, gott!  Överfärden till Åbo var lugn och händelselös, inga störningar på båten trots stor mängd resenärer. Vi kom fram till Åbo ca kl. 7 på morgonen på söndag den 15.9., och innan dess hade vi igen ätit en jättefin frukost ombord. Väckningen var dock tidig... Vi tog farväl av i terminalen och alla önskade varandra trevlig hemfärd trots det ösande regnet.

Vi hade haft tur med vädret i Uppland, bara sol och sommar! Vi som var med på resan tyckte att den var mycket trevlig och välorganiserad och allt löpte som det skulle och alla tidtabeller höll. Många härliga möten, massor med nya intryck och kunskap om vallonernas liv på bruken. Det lockar till flera resor!

Vi som reste: Kenneth Silver (översättning till finskan), Minna Silver (översättning till finskan), Jan-Erik Elfving (organisatör/reseledare /skribent), Karin Sandqvist (medorganisatör/ medskribent), Tero och Tuulikki Hakkarainen, Aulikki Ullgren och Kauko Heinoja, Marja-Liisa Ruohtula, Kurt Pousár, Henry Johansson och Anita Ismark.

 

 Glada resenärer och medlemmar av Finlands Vallonättlingar vid Ullfors bruk den 14.9.2019. Foto: Kenneth Silver

 

TANKAR OM RESAN RESENÄRERNA DELAT MED SIG

 

Tero ja Tuulikki Hakkarainen:

“Antoisa ruukkikierros hyvässä seurassa. Erittäin hyvin järjestetty matka.

Paljon näimme ja koimme. Uusia tuttavuuksia solmittiin.

Mielenpainuvia oilivat erityisesti vasaranäytös Österbybrukissa sekä Lövstassa kirkko Cahman-urkuineen ja kartanosesittely.

Yöpyminen ja illallinen viehättävässä Söderforsin kartanossa oli elämys.

Kiitos Jan-Erik!”

 


Kurt Pousár:

1 Vi var dussinet fullt

Som omvårdat hult

Vår förfäders anor

Att under vallonska fanor

Jobba som järnkonsult

 

2 Vi reste till Sveden

För att på platserna se den

Lämning som fanns

Lite varstans

Eften den vallonska smeden

 

3 Truppen leddes av Kenneth å hans Minna

Reseledningen var Jan å Karin, hans kvinna

Tero å Tuulikki

Kauko å Aulikki

Marja-Liisa, Anita, Henry å Kurt kunde vi också finna

 

4 Österbybruk till först vi såg

Till fiolspel av en knappolog

Dunket med hammare

Titten i sovkammare (Labby?)

Mycket att komma ihåg

 

5 Lövstabruk med stilig park

Kunde ha passerat en oligark

Sen en parad

Av tavlor en myriad

Av döda typer å kanske nån monark

 

6 Så vart det kväll på Söderfors gård

Med utmärkt förplägnad å annan vård

I goda sängar

Till Nukkumattis ängar

Vi levde som Lady å Lord

 

7 Nu skulle vi ge Strömsberg ett kik

Som krävde helt ny logistik

Då 60 valloner

Med svenska toner

Kom med i vår teknikmusik

 

8 Ullfors bruk var vårt sista stopp

Em mumblingshammare som gett opp

Några f.d. hus

Ett å annat krus

Å sist blev det fika med dopp.

 

9 En minnesvärd resa det var

Många är de järn vi i elden har

Milor med kol

Stänger av stål

Fanns på fädernas repertoar

 

10 Hjärtligt tack ska styrelsen ha

Ett genom lyckat arr det var

Å reseledarn Jan

Bättre få, man ej kan

För honom ett menfaldigt men varmt HURRA!

Runan ristade Qrt

 

 

FAMILJERESA TILL VETENSKAPSCENTER HEUREKA I DICKURSBY I VANDA DEN 19.10. 2019 KL. 13.00

 

OBSERVERA ATT DEN SISTA ANMÄLNINGS- OCH BETALDAGEN ÄR DEN 15.10.2019!

Nu finns det en jättefin chans att uppleva gemensamma stunder även som familjehändelse! Alla är välkomna! Kom med den 19.10.2019 kl 13.00 till Vetenskapscenter Heureka i Dickursby för att se och uppleva Dinosaurus-utställningen! Kunskap och upplevelser, se hur stora dinona är! Någon dino t.o.m. rör sig. Mycket annat finns också att se som är trevligt och intressant! Gå in på Heurekas hemsidor och titta!   www.heureka.fi

Efter Heureka äter vi en gemensam måltid, som alla betalar själv på plats!

 

Förhandsanmälningar till: Kenneth Silver, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Sista anmälnings- och betaldag är 15.10.2019.

Bara entréavgiften betalas på förhand till föreningens konto, Nordea FI44 2012 1800 0168 34

Meddela vid anmälningen hur många familjemedlemmar som deltar och i vilken ålder de är.

Vid betalningen i banken meddela vem som betalar.

Se avgiften storlek/ pers. från bifogade infoblad pdf Heureka 19.10.2019 perhematka familjeresa 

Välkomna med!

 

Biljetter

Vuxna 22 € / dag. Barn (6-15 år), studerande, pensionärer, beväringar och arbetslösa 15 € / dag.

Barn under 6 år gratis till utställningarna i sällskap med en vuxen. Rekommenderad ålder för planetariet: 6+.

Heureka-biljetten ger dagsentré till alla utställningar och planetariefilmer på Heureka. Biljettförsäljningen slutar en timme före stängning!

Barn under 6 år

Heureka besök för barn under 6 år är gratis, då de kommer tillsammans med en betalande vuxen.

 

Fördelarna av kort

Helsinki Card. -20 % rabatt från ett vux eller barn biljett. Förmånen är personlig. • ICOM-kort. Fritt inträde endast för kortets innehavare. Museikortet gäller inte på Heureka!

 

Hur komma på plats och var:

Vetenskapscenter Heureka: Vanda 01300, Vetenskapsparken 1, Konungsvägen 5 (parkering

Med bil: skyltar från Dikkursby och Ring III

Närtåg från Helsingfors centrum: tåg I, P, N, K, R, T, D ja Z, med ca 10 min mellanrum

Buss från Helsingfors centrum: buss 611 till Dickursby station

Till fots från Dickursby station till Heureka ca 9 min och 700 m

 

 

Jubileumsåret 2020: Finlands Vallonättlingar r.f. fyller 25 år

Föreningens 25-årsjubileum infaller år 2020. Vi firar jubiléet på tröskeln till sommaren år 2020. Vi kommer att begå stora festligheter i samband med det och till föreningens ära, sannolikt i Fiskars bruks omgivning i Västra Nyland. Preliminärt firar vi veckoslutet 30.–31.5.2020. Reservera redan nu tid i kalendern för detta och delta med gott humör! Även vallonättlingar från Sverige kommer att delta i festligheterna.

Föreningens 25-årshistorik

Styrelsen fattade på hösten 2018 ett beslut om att ge ut en kort historik om sin 25-åriga verksamhet. En 25-årshistorik presenteras i samband med 25-årsjubiléet sommaren 2020.

Det behövs bilder, texter och annat till den, och om du har möjlighet att hjälpa till på något sätt, tag gärna kontakt med Jan-Erik Elfving,  Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. eller tel. +358 (0)400 630347 Tack på förhand!

Medlemscirkulär att ladda ned. Här kan Du ladda ned de senast breven i PDF-form:

2019

2018

Ta kontakt, fråga oss per e-post

Styrelsen 2019-2020

Kenneth Silver, styrelsemedlem, ordförande

Karin Sandqvist, styrelsemedlem, vice ordförande

Taina Gestrin, styrelsemedlem

Henry Johansson, styrelsemedlem, kassör

Jan-Erik Elfving, styrelsemedlem, sekreterare